Bagagerumsmatta

Nu var det klart. Köpet av bagagerumsmatta hade gått igenom. ”Blipp blipp!” hade det sagt i betalmaskinen. Kvittot, som var oerhört långt, skrevs ut och därmed var mattan i Hans ägo. Nu skulle han äntligen få genomföra bytet av bagagerumsmatta. Ett byte som hängt i luften under flera års tid men som han inte gjort något åt.

Han försökte dölja den glädje han kände och tog den hoprullade mattan och gick ut mot parkeringen. Stegen kändes lätta. Tänk att det inte behövs mer för att göra honom nöjd. Så tänkte han. Han är verkligen en man av simpel smak, och det är något fint med det. En bagagerumsmatta och han var plötsligt precis hur nöjd som helst.

De lätta stegen tog honom mot bilen och ungefär halvvägs mötte han sin gamla kollega Iris. Iris och Hans hade inte direkt den finaste relation två människor kunde ha. De respekterade varandra, i alla fall till viss del, men det var ungefär där det tog slut. Precis som Hans så var Iris en riktig nörd på bilar. Hon visste allt. Ärligt talat så visste hon nog till och med mer än Hans även om han hade svårt att erkänna det för sig själv. Mötet skulle bli ansträngt, det anade han lång väg.

  • ”Jaså, är det ny bagagerumsmatta på ingång?” sa hon och försökte låta vänlig.
  • ”Ja, jo precis” svarade Hans och försökte dölja sin besvikelse över att springa in i just henne”
  • ”Jaha, vad blev det för bagagerumsmatta då? Det finns ju några stycken. Få se!” sa Iris och greppade tag om det hoprullade knytet så att Hans nästan tappade det i backen.
  • ”Aj, nej släpp. Iris, släpp bagagerumsmattan” vädjade han utan att bli hörsammad.

Hon skrattade lite rått, så som hon alltid gjorde. Framförallt när det handlade om bilar, och uppenbarligen också bagagerumsmattor. Hon släppte mattan och suckade. Sedan fick Hans en icke ombedd föreläsning om varför den där bagagerumsmattan – just den matta han nu höll i sin hand, som han just köpt – var den sämsta han kunde välja.

Den skulle minsann gå sönder direkt, menade hon. Det fanns ingen bagagerumsmatta i världen som höll sämre än just den. ”Herregud!” sa hon. Hur hade han ens tänkt? Hans började bli både osäker och irriterad. Hur skulle han tackla läget? Kanske hade hon rätt och då hade han ett utmärkt läge att bara gå in och köpa en ny. Ett litet återköp bara, så hade det varit löst.

Tror ni att det skedde? Det kan ni hoppa upp och sätta er på att det absolut inte gjorde. Vi får väl se hur det gick med bagagerumsmattan nästa vecka.

Share this post