Borrning på ett djup på 2,5 kilometer
Det finns de geotermiska projekten, där värmen kommer från mycket djupare skikt. . Avsikten är att pumpa upp grundvatten på cirka nittio grader på ett djup på cirka 2,5 kilometer och använda det för uppvärmning av bostäder eller för det producerande företagets produktionsprocess.
Projektet är en del av Grön Geotermisk deal Stockholm, som syftar till att påskynda utvecklingen av geotermisk energi i provinsen Stockholm. Detta gäller totalt fem geotermiska projekt, utöver det ovannämnda projektet i Täby följer Lidingö, Solna (värmeförsörjning till det befintliga fjärrvärmenätet), Sorunda (värmeförsörjning till glas och trädgårdsodling) och Bålstad(värmeförsörjning till det befintliga fjärrvärmenätet) befintligt värmenät. Konverterade tillsammans kunde projekten tillsammans förse 30 000 hus med värme.
Undersök ultradjup geotermisk värme
Men det kan vara mycket djupare än de 2,6 km som nämns här. Detta framgår av en studie från Uppsala universitet om ultradjup geotermisk värme. Denna form av geotermisk energi inbegriper borrning efter varmvatten på minst 115 grader C på ett djup på mer än 3,5 kilometer. I vårt land har ingen erfarenhet hittills uppnåtts med denna form av geotermisk energi, säger författarna i rapporten från december 2016.
På något sätt är detta en missad möjlighet, eftersom enligt en rapport från den svenska företagsbyrån är ultradjup geotermisk energi det enda realistiska alternativet för storskalig hållbarhet i den svenska industrins värmeförsörjning. Överskottets restvärme kan sedan användas av andra värmekonsumenter, t.ex. industrier eller hem anslutna till ett värmenätverk.
Som ett resultat av energiavtalets mål är behovet av värme mer än 110 grader. ”Det finns cirka 160 PJ industriellt värmebehov från 110 till 220 grader C per år”, säger en rapport 2017. 90 grader från glas och trädgårdsodling och den byggda miljön. ”
Testa borrning med öppet källkodssystem
Men praktiken med ultradjup geotermisk energi närmar sig snabbt, erkänner forskare vid Lunds universitet också. Eftersom i Stockholm började borrningen av det stora-projektet i november förra året för att pumpa upp värme på mer än 110 grader Celsius från ett djup på 3,5 kilometer. Detta innebär en testborrning för att undersöka om geotermisk energi kan utvinnas ekonomiskt på denna plats.
Till skillnad från det ovan nämnda slutna geotermiska värmesystemet med ett slutet rörsystem är detta ett öppet källsystem för bergvärme i Stockholm. Den geotermiska energianläggningen består av två rör, en dublett. En pump samlar upp det varma vattnet via en brunn. Över marken rinner vattnet genom en värmeväxlare som utvinner värmen från vattnet. Det kylda vattnet rinner tillbaka in i jorden under tryck via det andra röret. I den djupa undergrunden är de två brunnarna på cirka 2 kilometer från varandra för att förhindra att det kalla returvattnet blandas med varmvattenkällan.
Den här tekniken är mer komplex än ett slutet system eftersom det finns mer felaktiga komponenter. Å andra sidan kan öppna system leverera relativt högre krafter. Med den första borrningen vill Tobias Granlund undersöka hur permeabel den så kallade Triasformationen är. Eftersom de geologiska data som finns i Sverige avser djup upp till cirka 2,5 kilometer är det nödvändigt att utföra en testborrning på 3,5 kilometer. Uppgifterna från denna borrning utgör en tillräcklig grund för att därefter utforma installationstekniska delen och värmenätet.
Intresset för ultradjupa geotermiska värmeprojekt ökar också i andra delar av vårt land. Till exempel vill ett konsortium ifrån Stockholms universitet förse universitetssjukhuset, universitetsbyggnader, och till exempel studenthus och kontor med hållbar värme med hjälp av en geotermisk installation. Värmen kommer från ett djup på 3,5 kilometer.