Om telemarketing

Så, var lämnade vi sist? Jo, jag hade berättat en historia som varken var särskilt spännande eller lärorik. Jag tillåter mig dock att tillstå att den förmodligen engagerar på något sätt ändå. Det finns förstås en anledning till att Du, kära läsare, besöker denna blogg. Må hända är du mest intresserad av att veta om mina tips kring matrecept. Det kan också vara så att du är intresserad av mig som offentlig person. Alldeles oavsett så tillåter jag mig alltså att berätta min historia, vad jag har gjort.

Idag har vi landat på en tid under vilken jag arbetade med telemarketing. Kanske är detta något förvånande för er att få information om. Jag har inte berättat om min tid inom telemarketing för särskilt många och är osäker på om jag ens nämnt det här någon gång. Nu gör jag i alla fall det!

Kanske får jag anledning att återkomma till ämnet. Det beror lite på hur långt vi kommer idag. Jag tänkte tillägna detta inlägg åt att berätta om hur jag från början fick arbete inom telemarketing. Det är förstås många som arbetar med telemarketing när de är unga. Sanningen är dock att det var väldigt off-brand för mig att sitta i telefon på det viset. Så här kommer nu ”Historien” om hur jag fick jobbet:

Sommaren efter studenten hade gått. Så även hösten. När vintern kom så började mamma försiktigt påpeka att jag borde skaffa mig ett jobb. Under våren blev det värre, så även bråken vi hade om saken. Det var frustrerande för oss båda två. När sommaren sedan tågade in igen var hon tydlig: Nu får jag fan söka vilka jobb som än erbjuds. Telemarketing om det skulle vara så.

Jag minns bråket och hur illröd jag måste blivit i ansiktet. Jag gick in på mitt rum, samma som jag haft sedan jag var 14, satte mig vid datorn och sökte. Telemarketing skrev jag in i sökfältet på Platsbankens hemsida. Hur många resultat som helst dök upp. ”Jävla skit” tänkte jag. Jag som just argumenterat för att det inte fanns några jobb. Jag sökte till ungefär en tredjedel av dem och fick svar redan samma dag eller dagen efter från de flesta. Ja, de ville att jag skulle komma på intervju.

De var snopet att redan samma kväll krypa till korset och fråga om jag fick låna kläder lämpade för en telemarketing-intervju. Den första skulle nämligen ske redan dagen efter.

Så gick det till när jag fick jobbet inom telemarketing. Hör mer än gärna av er med frågor och funderingar, som vanligt!

Share this post